det är min svägerskas inflyttningsfest, och här sitter jag fast med ångesten och hunden. Lövely. på alla fuck-ng hjärtans dag.. sambon och jag firar inte sånt, men jag hade ändå inte velat sitta själv.. skickade iväg ett mess till flickvännen. hoppas hon mår bättre än mig. Än gråter jag iaf inte, det brukar jag göra när ångesten sätter in. har inte lust att vara så patetiskt idag. inte nu, inte ensam. Det finns inget att gråta för, det vet jag, vi har det bra, allihopa, småsaker ibland bara, men det är saker som både jag och han måste jobba på själva. visst, ekonomin suger, men när gör den inte det om man går på a-kassa och FK? petitesser. verkligen!
Hunden leker frenetiskt med ett ben som jag gav till henne för en stund sedan. Ett bättre begagnat ben jag tagit ifrån dem när de bråkat, men lika glad är hon för det. Stumpen till svans snurrar så att man kunde tro att hon snart leviterar… ser apkul ut! Happ..  nu hade hon kissat inne. Stressen över att alla inte är hemma i kombination med att hon aldrig säger ifrån att hon är nödig är inget bra. Men men.. man kan ju inte bli arg eller irriterad heller, bara att torka.

Trött. trött på att ångesten kommer när man minst anar det. kan inte promenera, har vrickat foten.. pyssel känns inte kul just nu. Ah.. flickvännen reingde precis.. mys. har haft två kvällar med henne nu, så jag ska inte gnälla. hon behöver tid med pojkvännen nu. tydligen hade hennes dag inte heller varit perfekt. Känner mig lite ofokuserad, det kanske syns på hur jag skriver.. tankarna går i 180 km/h. Hinner knappt med i svängarna själv. Näe.. Ta hand om er!